coach & konsult

Vad vill du egentligen?

Det är inte helt ovanligt att gå och störa sig på saker man inte är nöjd med. Att kollegan är jobbig, att det bråkas vid matbordet, att du inte hinner med den där kursen du vill gå, att köket inte är nyare, att kompisen aldrig hör av sig eller att partnern bara tänker på sig själv.

Det finns olika sätt att hantera dessa störningsmoment men oftast landar vi i gnäll, ältande, skuldbeläggande och distraktioner. En suck och så in i mobilen eller ner i soffan framför någon serie. I bästa fall leder det ingenstans, i värsta fall till konflikter och ångest.

Det här inlägget fortsätter på de tankegångar jag tog upp tidigare, här.

Vi är omringade av saker som tar energi och som vi lägger otroligt mycket negativt fokus på. Det tär otroligt mycket på oss och allt som oftast står vi kvar och trampar på samma ställe.

Vad ska vi göra då? Ja, lösningen är både enkel och svår på samma gång. Rent konkret så handlar det om att fokusera på vad du vill och vad du behöver göra för att det ska bli så. Notera att det är DU som ska göra jobbet, och det är oftast där skon klämmer.

Du kan inte ändra på andra människor, du kan inte genomföra stora förändringar på jobbet, du kan inte trolla fram mer pengar eller fler timmar på dygnet. Det du kan göra är att ta ansvar för dig själv och ditt liv och göra det som står i din makt för att du ska leva det liv du vill.

Du kan prata med kollegan, kompisen och partnern, berätta om det som stör. Hen kanske blir ledsen eller arg men utan kommunikation kommer ingen förändring att ske. Du kan kalla till ett familjemöte där ni diskuterar hur ni vill att era måltider ska vara, där allas tankar och önskemål hörs och respekteras. Köket kanske kan renoveras på ett enklare eller billigare sätt, med hjälp av vänner. Det finns oftast utgifter som kan minskas så att du kan spara till det du vill. Och den där kursen, den kanske hinns med om du ser över tidstjuvar i din vardag eller så kan du få kunskapen på något annat sätt. Du kan själv läsa böckerna eller titta på relevanta infofilmer.

Det mesta går att lösa eller i alla fall förändra så att det funkar bättre för dig och hur du vill ha det. Men om du hela tiden fokuserar på vad du inte vill så kommer du inte heller att se någon lösning.

Så, vad vill du egentligen?

Ledarskap i ett parallellt universum

Ett gott ledarskap präglas av komplexitet. Fortfarande lever gamla föreställningar kvar där den med rätt titel automatiskt är, och ses som, ledare och auktoritet. I dagens demokratiska samhälle, med delaktighet, medansvar och flytande rollbeskrivningar är det inte lika enkelt.

Dels måste en ledare vara en ledare – genom sitt agerande och genom förtroendekapital, dels måste ledaren och de ledda ha en verklighetsuppfattning som överensstämmer. Båda aspekterna är avgörande och ett tydligt tecken på att de brister är missnöje och implementeringsproblem.

De flesta känner nog igen frustrationen över att ”ingenting händer” eller att åtgärder och insatser inte ger önskat resultat – varken i förbättring av situationen eller i nöjdhet hos de berörda. Oftast handlar det om otydlighet och en övertro på organisationen.

Ett ledarskap som bottnar i problemlösning, där man dämpar eller eliminerar symptom, leder sällan till en hållbar förändring. Om du byter ett snedslitet däck så har du löst det omedelbara problemet men det egentliga problemet – en felaktig hjulinställning – finns kvar och kommer att skapa nya problem och på sig allvarligare konsekvenser.

Nu kan inte jag någonting om bilar så exemplet kanske haltar, eller så exemplifierar det också ett annat ledarskapsproblem – nämligen ledare som beslutar och förändrar utan att ha någon faktisk insikt eller erfarenhet av verksamheten. En ännu mer verklighetstrogen åtgärd vore i så fall att chefen köper in svart sprayfärg för att ”snygga till däcken så att de kan gå ett tag till”.

Om vi ändå håller oss kvar vid bil-exemplet och säger att chefen som lösning på bilarnas snedslitna däck köper sprillans nya däck till alla bilar och anordnar en däckbytardag där alla medarbetare ska hjälpas åt att byta däck och sedan belönas med afterwork. Medarbetarna vet att problemet egentligen inte är löst, några plikttrogna arbetare tar på sig ansvaret att se till att däcken är bytta men får också en känsla av orättvisa eftersom de andra ”smiter undan”. Eftersom medarbetarna ser det som chefens ansvar att styra organisationen och de också anser att hen inte gör det eftersom man inte går till grunden med problemet, så ser de inte heller anledning till att själva axla ansvaret. Dessutom är det ingen som påtalar problemet, antingen för att de upplever att det inte är någon idé eller för att de är rädda för hur kritiken tas emot – samtidigt som chefen har en bild av ett gott klimat med god kommunikation. Alla medarbetare kan inte heller vara med på afterwork, eftersom den bokats på en tisdagskväll.

Resultatet blir ett olöst problem, missnöje i gruppen och hos chefen en känsla av bitterhet över medarbetarnas otacksamhet för effektiv problemlösning – där till och med belöning bekostad ur företagets börs ingick.

Känns det igen?

Välmående medarbetare = högre produktivitet

Det är nog få företag som drivs utan vinstsyfte och för de flesta är det just intäkterna som kommer i första, andra och tredje hand. Det är också få företag som inte är beroende av kompetent, lojal och högproduktiv arbetskraft. Medarbetarnas hälsa, framför allt den mentala, är dock ofta förbisedd trots att den psykosociala arbetsmiljön ska prioriteras enligt lag.

Traditionellt har den här typen av mjuka värden betraktats som mindre viktiga men för arbetsgivare som vill ha en långsiktig hållbarhet i sitt företag gäller det att tänka om. Med risk för att låta som en domedagsprofet så vill jag lyfta ett par stora problemmoln som hopar sig vid horisonten.

Vi har en allt högre stressnivå i samhället som skapar stora hälsoproblem – allt fler lider av psykisk ohälsa, sjukskrivs och får en långsiktigt minskad arbetsförmåga. Problemen kryper också lägre ner i åldrarna vilket gör att många unga dels inte klarar av skolan inom ordinarie tidsram, dels har sämre förutsättningar när de väl ska ut i arbetsmarknaden. Där möts de av högt ställda krav med risk för att de antingen hamnar i utanförskap eller blir sjukskrivna efter en tids arbete.

Hur är det här ett arbetsgivarproblem? Har du ett företag där upplärningstiden är kort, kompetenskraven är låga och hög personalomsättning inte är ett problem så behöver du antagligen inte bry dig. Men om du vill säkra tillgången av personal som har rätt kompetens, håller en hög produktivitet, är lojal även när det krisar och har ett aktivt medansvar i företagets utveckling så ska du se till att ha en arbetsmiljö som funkar för den växande skaran av individer med varierad funktionsförmåga.

Källa: Arbetsmiljöverket

Ett av de stora problemen är ökningen av kognitiva funktionsnedsättningar. Skolan, socialen och sjukvården har inte de resurser som krävs för att komma tillrätta med problematiken och antalet personer som varken arbetar eller studerar ökar. Det fina i kråksången är att dessa problem kan avhjälpas och lindras med tämligen enkla anpassningar av arbetsmiljön. Det är alltså omgivningen som till stor del påverkar hur stora problemen behöver vara.

Kognitiva funktionsnedsättningar handlar bland annat om svårigheter med planering, koncentration, strukturering, perceptionsstörningar och en nedsatt mental uthållighet – svårigheter som omgivningen, och ibland även individen själv, inte är medveten om. Dessa kognitiva svårigheter kan vara mer eller mindre bestående och kan bero på exempelvis stroke, skallskada, MS, hörselnedsättning, migrän, neuropsykiatrisk funktionsvariation eller utmattningssyndrom. De kan också uppkomma tillfälligt på grund av att individen befinner sig i en överbelastande situation, till exempel vid skilsmässa eller då en närstående är allvarligt sjuk.

Att som arbetsgivare kartlägga den psykosociala arbetsmiljön och göra de förändringar som krävs för att medarbetarna ska kunna göra ett gott arbete är den viktigaste investeringen för en långsiktigt hållbar verksamhet. Arbetet måste dock göras tillsammans med medarbetarna, annars är risken stor att de förändringar som görs upplevs som ännu en onödig omorganisation – hur goda avsikter ledningen än har. Genom att tillsammans skapa tydliga, meningsfulla och stimulerande uppgifter där alla känner sig delaktiga och betydelsefulla skapas ett äkta medarbetarskap och en frisk arbetsplats. Och ja, produktiviteten ökar, sjukskrivningarna minskar och resultatet blir en högre ekonomisk vinst.