Det är nog få företag som drivs utan vinstsyfte och för de flesta är det just intäkterna som kommer i första, andra och tredje hand. Det är också få företag som inte är beroende av kompetent, lojal och högproduktiv arbetskraft. Medarbetarnas hälsa, framför allt den mentala, är dock ofta förbisedd trots att den psykosociala arbetsmiljön ska prioriteras enligt lag.
Traditionellt har den här typen av mjuka värden betraktats som mindre viktiga men för arbetsgivare som vill ha en långsiktig hållbarhet i sitt företag gäller det att tänka om. Med risk för att låta som en domedagsprofet så vill jag lyfta ett par stora problemmoln som hopar sig vid horisonten.
Vi har en allt högre stressnivå i samhället som skapar stora hälsoproblem – allt fler lider av psykisk ohälsa, sjukskrivs och får en långsiktigt minskad arbetsförmåga. Problemen kryper också lägre ner i åldrarna vilket gör att många unga dels inte klarar av skolan inom ordinarie tidsram, dels har sämre förutsättningar när de väl ska ut i arbetsmarknaden. Där möts de av högt ställda krav med risk för att de antingen hamnar i utanförskap eller blir sjukskrivna efter en tids arbete.
Hur är det här ett arbetsgivarproblem? Har du ett företag där upplärningstiden är kort, kompetenskraven är låga och hög personalomsättning inte är ett problem så behöver du antagligen inte bry dig. Men om du vill säkra tillgången av personal som har rätt kompetens, håller en hög produktivitet, är lojal även när det krisar och har ett aktivt medansvar i företagets utveckling så ska du se till att ha en arbetsmiljö som funkar för den växande skaran av individer med varierad funktionsförmåga.
Källa: Arbetsmiljöverket
Ett av de stora problemen är ökningen av kognitiva funktionsnedsättningar. Skolan, socialen och sjukvården har inte de resurser som krävs för att komma tillrätta med problematiken och antalet personer som varken arbetar eller studerar ökar. Det fina i kråksången är att dessa problem kan avhjälpas och lindras med tämligen enkla anpassningar av arbetsmiljön. Det är alltså omgivningen som till stor del påverkar hur stora problemen behöver vara.
Kognitiva funktionsnedsättningar handlar bland annat om svårigheter med planering, koncentration, strukturering, perceptionsstörningar och en nedsatt mental uthållighet – svårigheter som omgivningen, och ibland även individen själv, inte är medveten om. Dessa kognitiva svårigheter kan vara mer eller mindre bestående och kan bero på exempelvis stroke, skallskada, MS, hörselnedsättning, migrän, neuropsykiatrisk funktionsvariation eller utmattningssyndrom. De kan också uppkomma tillfälligt på grund av att individen befinner sig i en överbelastande situation, till exempel vid skilsmässa eller då en närstående är allvarligt sjuk.
Att som arbetsgivare kartlägga den psykosociala arbetsmiljön och göra de förändringar som krävs för att medarbetarna ska kunna göra ett gott arbete är den viktigaste investeringen för en långsiktigt hållbar verksamhet. Arbetet måste dock göras tillsammans med medarbetarna, annars är risken stor att de förändringar som görs upplevs som ännu en onödig omorganisation – hur goda avsikter ledningen än har. Genom att tillsammans skapa tydliga, meningsfulla och stimulerande uppgifter där alla känner sig delaktiga och betydelsefulla skapas ett äkta medarbetarskap och en frisk arbetsplats. Och ja, produktiviteten ökar, sjukskrivningarna minskar och resultatet blir en högre ekonomisk vinst.